Jag går nästan aldrig till frisören. Jag ogillar att sitta och se på mig själv och att ligga med huvudet i ett handfat är så fruktansvärt obekvämt. Det resulterar i en del fix på eget bevåg, som leder till ännu en anledning till varför jag ogillar det..frisörerna suckar alltid och undrar varför jag vandaliserat mitt hår.
Oavsett, i lördags tog jag mig ändå till en salong. När jag kom ut på gatan var jag gråtfärdig och gul som pacman i hela håret. Tjejen som gjorde slingor på mig garanterade att de skulle blanda sig med mitt hår och göra det mindre gult. Nope. It did NOT. Men jag log, tackade henne för ett utmärkt jobb och tog hennes visitkort…
Ifrån mig av besvikelse skyndade jag in till en finare salong. Klev in i en vacker mörk lokal där tre stiliga fransmän stod och klippte sina kunder. Jag snubblade på orden och pekade med tårfyllda ögon på mitt hår. De bad mig sätta mig ned och jag fick ha ett kort terapisamtal med en ung frisör. Han satte sig i en stol bredvid mig. "Berätta darling, vad är det som du inte är nöjd med?". Han gav mig en tid senare samma dag..
Tillbaka i frisörstolen kände jag mig som en drottning. Fick isvatten och salta pinnar doppade i choklad, som jag dock inte vågade röra. Egentligen ville jag ta allihop i ett knippe och trycka i mig. Synen av mig själv i spegeln fick mig att vilja tröstäta mer än någonsin. Men efter 40 min hade min franska spjuver räddat mitt hår! Jag var så tacksam! De var så gulliga mot mig allihop och jag uppförde mig superb, jag tackade så artigt jag bara kunde och lyckades inte se så förvirrad ut som jag var när jag fick ett franskt kyss-på-varje-kind-avsked. Innan jag gick ut skymtade jag mig själv i en till spegel och utbrast "I look faboulous!". Det kanske jag kunde ha skippat. Jag tror det blev lite pinsamt. Rodnar när jag tänker på det. Hur som helst, jag var i alla fall nöjd och superglad. Det visitkortet hamnar inte soporna!
/ / C
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar